Bioteknologi
Implantat framställs av metallen titan i nästan ren form. Titans förmåga till att bli integrerat ("växa fast") i ben, har varit känd i över 25 år. Det ligger många års forskning och erfarenhet bakom utformning och användning av de implantat som finns idag.

Benintegration av ett implantat är en direkt strukturellt och funktionellt stabil förbindelse mellan levande ben och titanytan på ett implantat som är utsatt för mekanisk belastning.

Biointegrationen i benet tar i regel 3-4 månader i underkäken och 5-7 månader i överkäken. Om implantat sätts in i områden där man först eller samtidigt har genomfört en benuppbyggnad kan det vara nödvändigt att vänta längre innan implantaten belastas.

Överlevnadsfrekvensen för ett tandimplantat är under optimala förhållanden minst 96% efter 5 år (d.v.s. 96 av 100 insatta implantat fyller sin funktion i minst 5 år}. De få implantat som inte växer fast i käken tappas oftast inom loppet av det första året. Därefter är sannolikheten för att tappa ett implantat väldigt liten, förutsatt att munhygienen sköts på rätt sätt omkring implantatet.
De flesta implantatkliniker kan därför erbjuda de flesta patienterna en garanti för den implantatbehandling som utförs.

En lyckad implantatbehandling beror på:

1. Käkbenets höjd och bredd i området där implantatet sätts in. Käkbenet skall ha en viss volym för att ett bra resultat ska kunna uppnås.

2. Benets kvalitet kan variera p.g.a. generella medicinska/hormoniella omständigheter, men varierar också hos samma person beroende på vilken anatomisk lokalitet det rör sig om. Dessa omständigheter tas i betraktning när behandlingen planläggs av specialisttandläkaren.

3. Implantatets uformning och ytstruktur påverkar implantatets förmåga att växa fast i benet och upprätthålla bennivån omkring implantatet när det belastas under funktion. Ju större diameter man kan välja på implantatet till en given plats, desto större ytareal uppnås till det omgivande benet. Det används olika tekniker för att skapa en yta med struktur på de olika implantaten. Arealen på den strukturerade Frios® ytan på bilden är till exempel förökad 3 gånger i förhållande till den helt glatta, obehandlade titanytan.

4. Belastning av implantatet omedelbart efter insättandet i käkbenet undviks i regel i minst 3 månader. Mikrorörelser av implantatet nere i käkbenet kan nämligen försena eller förstöra benets möjlighet till att bilda en fast förbindelse till titanet i implantatet. Det har dock visat sig att en begränsad belastning av implantatet efter insättandet är acceptabel, men bara under förutsättning att man vid insättandet av implantatet har uppnått en tillräcklig primär stabilitet. När implantatet har vuxit fast i käkbenet är omfånget av den funktionella belastningen en kritisk faktor för implantatets överlevnad. Exempelvis kan en överdimensionerad brygga på för få och för korta implantat medföra att implantat eller implantatkomponenter lossnar.

5. Infektion i såret i samband med insättandet av implantat är ovanligt och betraktas inte som särskilt kritiskt för implantatets överlevnad. Däremot är infektion i tandköttet och benet efter att implantaten har tagits i bruk (periimplantitis) ofta orsak till att man tappar implantaten. {Periimplantitis} orsakas i regel av att man inte håller tandköttet rent omkring implantat som bär upp kronor, bryggor eller proteser. Det är därför viktigt att hålla sina implantatkonstruktioner ordentligt rena.